redrum
Thea har lärt sig skriva E, T, O och H. Eller är det H, O, T och E? HOTET...Oh my, hon försöker varna mig för något!
Creepy
Pino
Det var så pinsamt så jag rodnar bara jag tänker på det.
Såhär skulle man kunna tänka sig att jag såg ut då. Typ: What? Vad sa jag? Jag stänger av alla känslor och lämnar denna värld, mentalt. Ajö.
Ladadada
Så uppdaterad är jag på kungligheternas loveaffairs. Är dock inte nämnvärt generad över det.
Noterade nu att det kan uppfattas som en slags ordvits det där om att Thor inte kan följa med om vi flyttar till Torslanda. Det har ju såklart inget att göra med att han heter Thor, utan att Torslanda befolkas av ND:are och folk som lyssnar på typ Ultima Thule (så efterblivet och 90-tal är det).
Theas "lilla vän"
På dagis berättade de att Thea har fått en kompis. De har haft jättekul idag. Han heter Mohammed (stavning?). Så himla multikulti. Känner typ inga riktiga utlänningar. Theas pappa är förvillande lik en utlänsk person, men han är ju liksom född och uppvuxen i Svea Rike. Andra generationens, liksom. Iallafall så sa dagisfröken förskolepedagogen att Mohammed inte kan svenska, så de har inte pratat med varandra.
Asså, jag är inte rasist men.
Jag är ju såklart orolig att detta ska hämma Thea i hennes språkutveckling. No more ord som ishockeyrör och fågelskådare.
Jag funderar på att förbjuda henne att leka med honom. Eller så kan jag flytta till Torslanda. Fast då kan nog inte Thor flytta med.
Dagens bild:
-Ashå, om vi får barn ska jag förbjuda dem att leka med invandrare
Skynda fynda
Jag hittade fina saker på Myrorna idag. Ett tyg med den lätt pedofildoftande John Blund på och en typ av potta/kruka att använda som potta. Näh, skoba! kruka såklart.
Tyget . Inte det tyget jag köpte, utan ett annat.
Ninakanin (se hur jag på bästa härskartekniska manér förminskar hennes riktiga bloggnamn. Jag har liksom inte ens brytt mig om att lära mig det) gav mig en snusförnuftig kommentar om att man ju faktiskt kan fota the actual stuff man köpt. Men jag säger som såhär: Varför det, när man kan hitta allt på internet? Varför? Ha?
Pottan/krukan:
Jennie, min vän
Nä, riktiga tåget, det mot alingsås. Jag var hemma hos Jennie och hennes fina lilla familj.
Jag slapp ligga med henne, men jag tror mest det var för att våra kids var närvarande. Hennes lilla rain man-unge var typ på samma nivå som Thea (Thea är alltså ett år äldre än Frida), och det beror inte på att Thea skulle vara underutvecklad. Förutom eventuellt på det sociala planet. Man skulle kunna säga att hon var 1/3 glad och charmig, 1/3 sur och odräglig och 1/3 knäpptyst. Men stämningen lättades upp betydligt med hjälp av TV och
Det blir nog en flytt till partille. Tvåfamiljshus med en liten täppa. Jag kan odla grönsaker och de kan odla cannabis (eller vad nu folk som de odlar. Opium?).
Utvecklingsstörd som jag är, glömde jag kameran och har således inga bilder på spektaklet. Ger mina fellow blogreaders en helt annan bild i stället:
Fjärilar i magen
Åh, jag ska på date snart. Har ansat näshåren, tvättat snippan och klätt upp mig till tänderna. Gud, vad jag är nervis. Tänk om jag inte lever upp till förväntningarna. Då måste jag ju ligga med henne.
Deco
Det är alltså inte exemplaret på bilden jag köpte. Jag skrev ju klart och tydligt att mitt ex saknade lock. Åååh.
pics
Den här bilden tog jag från Kajsas blogg. Det var den femte bilden ur den femte mappen. Need I say att jag är hedrad?!
Och detta är vad man får om man bildgooglar amputee. Ej att rekomendera alltså.
Foto: MIKAEL LJUNGSTRÖM AftonbladetDetta är typ lika äckligt som amputerade. Nej, värre tamejfan.
ta mig på stumpen
Amputees är lite av en fobi jag har. Det är något med stumpen och den lilla knorren av hopsnörd hud. Det finns folk som tycker amputerade kroppar är asheta. Och det finns de som vill bli amputerade. Tänk om jag blev jätte-jättekär i en snubbe, så visade det sig efter ett tag av sweet love och förtroenden att han hade bestämt sig, verkligen bestämt sig, för att skjuta av sig benet med ett hagelgevär. Fan vilket trauma. Jag har en kompis som fick ett mail av en snubbe på QX; Alla lemmar i behåll?
Tydligen gav hans presentationsbild intrycket att han var amputerad. Killen hade sett detta och ba -mmm...stump...
Jag kräks lite as I write.
Stomi ska vi inte tala om (eller jo, kanske. Men i ett annan inlägg).
Kill'em. Nä, men håll dem borta iallafall.
De är liksom så söta och gosiga och alla bara älskar valpar. Jag tycker de känns helt fejk och som att de spelar på sin cuteness. I don't like.
Torrt
Så sa jag -Jag har studiebesök i magen.
Som vi skrattade.
Som vi skrattade.
Fosterhem nästa?
De skulle kolla lite språk och andra färdigheter. Thea är ju en spexig unge med rätta lingvistiken, så hon fick MVG hela vägen.
Jag kan ju dock aldrig hålla min jävla käft stängd. Asså, seriöst aldrig.
Jag var typ tvungen att orddiarrea mig igenom hela jävla mötet. När Thea fick frågan (OBS, det var alltså Thea som fick frågan, inte jag) om hon hade några kompisar på dagis och hon svarade nej var jag liksom bara tvungen att tala om, nej babbla om att hon inte riktigt verkade gilla andra barn. Att hon verkade trivas bättre med vuxna. Att hon har (och detta är fan inte sant ens) lite svårt att interagera med andra barn. Allt det där var ju bara en beskrivning av mig. Och det var ju inte mig de frågat. Jag trasslade in mig ytterligare i ca 10 minuter innan vi skulle gå.
När vi höll på att ta på oss skorna kom BVC-sköterskan ut till oss och sa något om att hon skulle dokumentera och eventuellt skulle vår ordinarie BVC-sköterska ta kontakt med oss. Och dagis.
Huh?
Hon hade liksom tagit detta seriöst och ville att den ordinarie sköterskan skulle ta ett snack med dagis om vårt barn som uppenbarligen har sådana svårigheter på dagis. Hon som gillar vuxna bättre än barn och inte har några kompisar.
Vad har jag gjort?
Skulle ett barn med en mor som denne
ha svårt med andra människor?
Typ trots?
Exakt hur kul är det när ens enda barn står precis utanför dagis, iklädd overall och strumpor, gallskrikandes "Jag har ingen mamma! Jag haaar ingen maaammaaa!".
Inte kul alls, kan jag meddela (jag fällde tillochmed en liten tår inför en av fröknarna pedagogerna de som jobbar där. Det var hennes lugna sätt och norrländska mysighet som pushade mig över the edge. Damn those norrlänningar och deras sävliga vänlighet).
Jag fick inte ens glädjen att i bästa Mattis-stil dramatiskt gasta tillbaka "Jag har inge barn!" Nej, för jag är ju nämligen vuxen och ska bete mig ansvarsfullt och moget när mitt enda barn sticker in kniven i hiertat och vrider om.
Värde.
Revolutionerande tanke
Absolut icke!
En treåring som bor typ granne med oss säger tydligen "Theas pappa" när Zlatan är på teve.
Hon måste ju typ vara rasist. En sån som tycker att alla "utlänningar" ser likadana ut. För han är FAN inte lik Zlatan.
Inte ett dugg.
Den femte bilden
När man inte har så mycket att skriva funkar det oftast med såna däringa utmaningar. De är i regel inte så värst utmanande, men det blir iallafall lite text on the blogg.
I flera bloggar jag inte längre minns namnen på har jag sett att de letar fram femte bilden i femte mappen på datorn (eller om det var sjätte. Jaja, eftersom sjätte mappen är bilder på Thors julfest med jobbet när han var PA är sjätte bilden i den mappen en bild på en rullstolsburen, lätt drägglig vuxen man med rätt svår övervikt. Jag är inte helt hundra på det etiska i att publicera den bilden på internet, så jag ändrade raskt ((utan att se efter vad det var för mapp) till den femte mappen. Ok?).
Here comes the femte bilden i den femte mappen:
Inte helt kul, eftersom bilden tidigare varit publicerad på en av mina bloggar.
Vad jag minns av bilden är att jag var bakfull och rätt så nyklippt. Eller det där med nyklippt minns jag inte ens, utan det förutsätter jag mest för att bilden heter klippt. Bilden är tagen för ganska exakt två år sedan, 2007-01-13. Jag väger ca 10 kg mindre och har inte riktigt samma norsk skogskatt-frisyr.
Fruktätare
Jag och Thea är i Hjo hos min mamma. Vi flydde calisi i panik. Thor spydde igårnatt, Vi lyckades bannemej klara oss, det är nu över ett dygn sedan vi var i smitthärden. Men asså, Hjo (en mil utanför). Jag håller på att tappa det. Det snöar och är liiite för countrystyle för mitt förstånd. Ska nu börja bearbeta mor att jag ska få lov att åka hem, men att Thea gott kan få stanna kvar och andas lantluft ett tag till. Om detta går vägen är det fest. Alla är bjudna.
Bok bokare bokast
1. Senaste bokköp:
Kunzelman och Kunzelman som mp3-bok på adlibris.
2. Senaste bibliotekslånen:
Jaa...Jag tror det var Ludde och Gnutta, Ellen och Olle badar, Pippi hittar en Spunk och Bu och Bä städar.
3. Senaste utlästa boken:
Laterna magica. Den var underhållande. Sinnessjuk gubbe, den däringa Bergman.
4. Favorittidning:
Bang och Galago, om Galago fortfarande kan kallas tidning. Det kan den nog inte. Den är ju mer en seriebok. Bang bara då.
5. Plats där jag helst läser:
Sängen, spårvagnen, köket. Och soffan om det gäller barnböcker
6. Så sorterar jag min bokhylla:
Storlek för tillfället. Vi ligger i djup fejd huruvida böckerna ska stå inknödda längst in på hyllan (cp-Thor) eller längs med kanten ytterst på hyllan (jag). Thor tycker det ser neurotiskt ut när böckerna står längst ut. Jag tycker det ser fult och oengagerat när de står inknödda. Jag har naturligtvis rätt. Det är en viktigare fråga än hur böckerna är sorterade. Tidigare (när jag inte var tvungen att anpassa mig till någon annan) hade jag dem omväxlande i färg och titelbokstavsordning. Är smått allergisk mot författarsortering. Om man inte har typ trettio hyllor.
7. En bok som jag minns att jag läste när jag var liten:
Anders nästan 4 av Kerstin Thorwall. Läser den för Thea nu och minns. Jag var rädd för mardrömshunden med hjul ("en hund som är en bil, eller en bil med hundansikte", hur läskigt är det inte?). Dessutom underbart 70-talsfina teckningar av Ilon Wikland.
8. Vilken bok i min bokhylla har jag ägt längst:
Förutom Anders är det nog Musen och hans barn. Jag råkade stjäla den från skolbibblan i ettan. Fatta ångesten! Jag glömde lämna tillbaka den innan sommarlovet och sen kändes det liksom bara för sent. Den står fortfarande som ett dåligt samvete i bokhyllan.
9. Vad ser jag mest fram emot att läsa i vår:
Framför allt hejdlösa mängder barnböcker. Det är bland det roligaste jag vet, att läsa för Thea (av barnanpassade aktiviteter alltså. Det är annars mycket roligare att till exempel supa sig full eller ha sex). Vi är, till Johannas stora glädje, frekventa bibliotekanvändare.
Calisi
Näfyfan. Hoppas det är de tre kopparna grönt thé och min (kanske lite för gamla) tofugryta som spökar.
Haha, grönt thé och tofugryta. Låter som värsta harmoniska yogamänniskan (which I'm not!)
Första bloggningen på evigheter och detta är vad jag ger er:
Feedback på det?!
