Ur barnamun (med modifikation)

Ibland undrar jag lite vad det var som drev mig att skaffa barn. Det känns inte så fint alla gånger, men det är ju för jäkla kul att liksom lära henne saker.
Vi vrider oss iallafall när vår lilla stjärnögda, som litar fullt och fast på sina päron, säger saker som " Hej, jag heter Thea och är 2 år. Jag har fibro och reuma" (naturligtvis med uttalet rojma).


Bak

God I hate blogg.se. Har avarat på massa kommentarer, men de syns ju inte! Surt är det. Annars gör jag ju liksom ingenting nu för tiden. Det resulterar i no bloggning. Jag bara går omkring lite lagom harmonisk, bakar bullar och bröd och när en liten dröm om ett radhus. Sjukt, jag vet. Lär mig massa roliga saker om läkemedel och genusperspektiv på missbruk, klappar patienterna på huvudet och kallar dem lilla gubben och talar om för dem att det faktiskt inte är bra att supa. Spola kröken, liksom.

Jag kanske borde göra något radikalt. Typ bli på smällen. Med en annan man. Thårtan ba: Meh, ungen ser ju helt kaukasisk ut!
Det skulle väl vara kul för alla inblandade? Och vad mycket jag skulle kunna blogga sen. Och vilka trådar det skulle kunna bli på familjeliv.se. Nu ska jag skölja ut färgen ur håret och baka drömmar.


Knark

Nu har jag köpt ett kg marockan. Nån som vill dela?

RSS 2.0