Fruktätare

I tisdags åt jag en blodapelsin på spårvagnen. Jag tänkte på Kajsa hela tiden. Och jag plirade nervöst omkring mig för att se om jag fick några äcklade blickar. Men jag var verkligen jättehungrig och mitt blodsocker var antagligen jättelågt. Jag ville inte dö. Och om man ska kunna bli smal och smäcker kan man liksom inte äta choklad för att höja the bloodsugar. En annan frukt (fast illasinnade rykten vill göra gällande att det är en ört) som är något smartare att äta in public är banan. Den är inte lika kladdig. Tyvärr var alla bananer jättegröna. Till mitt försvar trodde jag att det var en överdimensionerad clementin jag hade köpt. Det var inte förs fruktsaften rann längs mina fingrar som jag insåg mitt misstag.

Jag och Thea är i Hjo hos min mamma. Vi flydde calisi i panik. Thor spydde igårnatt, Vi lyckades bannemej klara oss, det är nu över ett dygn sedan vi var i smitthärden. Men asså, Hjo (en mil utanför). Jag håller på att tappa det. Det snöar och är liiite för countrystyle för mitt förstånd. Ska nu börja bearbeta mor att jag ska få lov att åka hem, men att Thea gott kan få stanna kvar och andas lantluft ett tag till. Om detta går vägen är det fest. Alla är bjudna.

Bok bokare bokast

Johanna gjorde en härligt pretentiös bokutmaning. Jag tänker anta denna utmaning med hull och hår.

1. Senaste bokköp:
Kunzelman och Kunzelman som mp3-bok på adlibris.

2. Senaste bibliotekslånen:
Jaa...Jag tror det var Ludde och Gnutta, Ellen och Olle badar, Pippi hittar en Spunk och Bu och Bä städar.

3. Senaste utlästa boken:
Laterna magica. Den var underhållande. Sinnessjuk gubbe, den däringa Bergman.


4. Favorittidning:
Bang och Galago, om Galago fortfarande kan kallas tidning. Det kan den nog inte. Den är ju mer en seriebok. Bang bara då.

5. Plats där jag helst läser:
Sängen, spårvagnen, köket. Och soffan om det gäller barnböcker

6. Så sorterar jag min bokhylla:
Storlek för tillfället. Vi ligger i djup fejd huruvida böckerna ska stå inknödda längst in på hyllan (cp-Thor) eller längs med kanten ytterst på hyllan (jag). Thor tycker det ser neurotiskt ut när böckerna står längst ut. Jag tycker det ser fult och oengagerat när de står inknödda. Jag har naturligtvis rätt. Det är en viktigare fråga än hur böckerna är sorterade. Tidigare (när jag inte var tvungen att anpassa mig till någon annan) hade jag dem omväxlande i färg och titelbokstavsordning. Är smått allergisk mot författarsortering. Om man inte har typ trettio hyllor.

7. En bok som jag minns att jag läste när jag var liten:
Anders nästan 4 av Kerstin Thorwall. Läser den för Thea nu och minns. Jag var rädd för mardrömshunden med hjul ("en hund som är en bil, eller en bil med hundansikte", hur läskigt är det inte?). Dessutom underbart 70-talsfina teckningar av Ilon Wikland.

8. Vilken bok i min bokhylla har jag ägt längst:
Förutom Anders är det nog Musen och hans barn. Jag råkade stjäla den från skolbibblan i ettan. Fatta ångesten! Jag glömde lämna tillbaka den innan sommarlovet och sen kändes det liksom bara för sent. Den står fortfarande som ett dåligt samvete i bokhyllan.

9. Vad ser jag mest fram emot att läsa i vår:
Framför allt hejdlösa mängder barnböcker. Det är bland det roligaste jag vet, att läsa för Thea (av barnanpassade aktiviteter alltså. Det är annars mycket roligare att till exempel supa sig full eller ha sex). Vi är, till Johannas stora glädje, frekventa bibliotekanvändare.

Calisi

Jag mår liite, liite illa. Jag är livrädd för vinterkräksjukan. Hur skulle jag ta mig hem från jobbet? Ringa en taxi och be dem plasta in hela baksätet? Sitta och förnedra mig på spårvagnen (nerspydd och nerbajsad=förnedrad)?
Näfyfan. Hoppas det är de tre kopparna grönt thé och min (kanske lite för gamla) tofugryta som spökar.
Haha, grönt thé och tofugryta. Låter som värsta harmoniska yogamänniskan (which I'm not!)

Första bloggningen på evigheter och detta är vad jag ger er:

Jag funderar på att klippa hellugg.
Feedback på det?!

Ur barnamun (med modifikation)

Ibland undrar jag lite vad det var som drev mig att skaffa barn. Det känns inte så fint alla gånger, men det är ju för jäkla kul att liksom lära henne saker.
Vi vrider oss iallafall när vår lilla stjärnögda, som litar fullt och fast på sina päron, säger saker som " Hej, jag heter Thea och är 2 år. Jag har fibro och reuma" (naturligtvis med uttalet rojma).


Bak

God I hate blogg.se. Har avarat på massa kommentarer, men de syns ju inte! Surt är det. Annars gör jag ju liksom ingenting nu för tiden. Det resulterar i no bloggning. Jag bara går omkring lite lagom harmonisk, bakar bullar och bröd och när en liten dröm om ett radhus. Sjukt, jag vet. Lär mig massa roliga saker om läkemedel och genusperspektiv på missbruk, klappar patienterna på huvudet och kallar dem lilla gubben och talar om för dem att det faktiskt inte är bra att supa. Spola kröken, liksom.

Jag kanske borde göra något radikalt. Typ bli på smällen. Med en annan man. Thårtan ba: Meh, ungen ser ju helt kaukasisk ut!
Det skulle väl vara kul för alla inblandade? Och vad mycket jag skulle kunna blogga sen. Och vilka trådar det skulle kunna bli på familjeliv.se. Nu ska jag skölja ut färgen ur håret och baka drömmar.


Knark

Nu har jag köpt ett kg marockan. Nån som vill dela?

Bilder ist

Jag lider av skrivkramp. Så jag bjuckar på bilder som säkert är skittråkiga för er, men som är roliga för mig.

Mamma köpte en nyckelpigedräkt till Little T. Hon hatar den. Jag tvingar på henne den ibland och garvar åt henne.
Hon står på en sopstation och inte i vårat vardagsrum, jag är en ordningsam kvenna.


Wining and dining på mosfest. Ögonen är helt cp (dvs det är absolut inget fel på dem, de är bara annorlunda!)


En av mina favvofotominer. Jag gick omkring som i en dimma och kände mig skitsnygg. Sen kom jag på att jag glömt ta på mig glasögonen. It kills to be a foureye.


Alla mos


Hon är skitglad egentligen. Hon bara bluffar.


Hon blev lite putt när jag tvingade henne att städa badrummet. Hon ba: What? Menar du allvar?


Försökte göra sig söt för att slippa, men jag gick inte på det.

Då blev hon arg på riktigt


Sen gick hon till attack!

Bunz

Hur man får en liten människa att hata dig bakning: Baka  med henne.
Det är ett enda gytter av pedagogisk lek ("Den här degbiten får du kavla *glatt och vuxet*. Nej inte så. Nej, inte där, nej. Ge den till mig *sur och opedagogisk*"), förmanande (*Inte äta mer deg nu! Kommer du ihåg i vems mormor när kusinen kräks? Ja, det är vad som händer om man äter deg. Och du vill väl inte kräkas?!") och bullerbyidyll (ca fem minuter av totalt två timmars bakning).

Hur du får en liten människa att älska dig igen: Ge henne bullar till lunch.


Hur många jag själv har ätit tänker jag inte ens skriva, men det är fler än man skulle kunna tänka sig att en person kan få i sig. Om du är en sån som "aldrig skulle orka en hel pizza"  kan du nog inte ens beginna to imagine.
Dock var det mycket mycket små bullar.


Röveköb

Skitsvårt att handla över the internet. Massor av sidor på andra språk. Vad fan är børnetøj?

dags att stoppa in den

Igår, vid middagen, kom det.
-Jag vill ha en lillebror!
Jaha, curlingföräldrar som vi är är det väl bara att sätta igång. Typiskt bara att ungjäveln  den lilla raringen vill ha en bror, när jag är i det närmaste fobiskt rädd att inneha ett pojkbarn (ja, jag veeet att kön är en social konstruktion. The problem är att inte alla andra vet det).

Mörka män

Jag blev helt ofrivilligt spådd på spårvagnen i går. Det var en äkta gypsy king som gav mig den äran. Han var enligt egen utsago barn (eller var det barnbarn?) till Katarina Taikon. Han hade dessutom lärt sig kantonesiska (är det den korrekta benämningen? Eller kanton? eller kantonska?) på kåken. Så han kunde roa sig med att tjyvlyssna på stackars kantonesier kineser som trodde de var safe. "Man får höra jävligt mycket skit. Ibland önskar jag att jag inte kunde språket". Jag ba: "Men sluta tjuvyssna på dem då!".
Han talade om för mig att jag har en mörk man i mitt liv. Vem? *tänk, tänk!*
Jag är både lånsint och undanglidande. Men den mörke mannen älskar mig ändå. Well, he better för vi har ett kid ihop höll jag på att säga. Men jag höll tand för tunga eftersom han kanske skulle kunna lägga en förbannelse på mig (det var inte jag som började med klyshiga zigenarfasoner. Det var han).
Efter några hållplatser gav han upp och började snacka lite finska med en kvinna som precis hade gått på vagnen. Hon var finsktalande, men det behövde man inte vara synsk zigenarkonung för att fatta.
När han gick av gav han mig ett skälmskt ögonkast och gjorde en "jag ringer dig"-gest. Jag nickade och log mot honom och höll på att garva ihjäl mig tyst för mig själv.
Hade kunnat betala för att få veta vad folk trodde.

Klappa takten alla mosarebarn! Mosfest, mosfest hela dan


Här har ni mitt (outsäglit intetsägande) liv

En bloggutmaning från Jennie. Hon kan vara [en av*] Sveriges smartaste och roligaste kvinnor.

3 saker jag skäms för (skitsvårt, skämmas är ett så starkt ord.  Skäms inte så lätt ((som jag borde)):
1: När jag ser mig själv på film eller hör mig på inspelning rodnar jag lite lätt.
2: Min utväxt när jag inte har färgat håret på ett tag
3: Att jag surar och beter mig som en femåring om jag inte får som jag vill

3 saker jag är stolt över:

1: Mitt jobb
2: Min humor (jag garvar åt mig själv all the time)
3: Min snygghet

3 saker jag vill göra år 2009:
Jag har inga ambitioner inför 2009. Har verkligen ingen aning om vad jag vill göra.

3 händelser år 2008 som jag aldrig kommer glömma:
1: Den stora händelsen har ju inte ännu inträffat, men jag är sikker på att jag inte kommer att glömma den så jag tar med den ändå: Mosfesten. (läs även här och här)
2: Min ömma moder beslutar sig för att dra till skogs (dvs flytta till Hjo). Sad.
3: Jag skaffade nya växter till vårt hem (jag kommer aldrig glömma det!)

3 saker jag inte kan klara vardagen utan:
1: Vaselin
2: Bok alt ljudbok
3: Mina tre franska älskare Jean, Jean-Marie och Pierre

3 personer jag avundas:
1: Liv Strömqvist för att hon gör så jävla grymma serier.
2: Thorwald  Wawle för att han gör så jävla grymt tandgummi
3: En herrans massa fler som jag inte kommer på

3 personer jag utmanar att göra en likadan lista:
1: Mattias
2: Kajsa
3: Danitra



*Min brasklapp om hon visar sig vara ett humorlöst psycho på riktigt.

På tal om att verka intelligent

Vi fick in en amfetamin/haschmissbrukare på jobbet. Jag visar runt på avdelningen.
-Ja, och här är rökrummet. Så bakom de där dörrarna är det bara att röka på.
Smart. Verkligen skitsmart.

Patientjournaler

Ord som jag nästan bara använder när jag journaldokumenterar på jobbet (förutom naturligtvis mängder av speciella avancerade medicinska termer)
Samt
Därtill
Således
Handha
Sedvanlig
Fatta hur intelligent jag framstår!
Alla (skötare, ssk:orna är mer välutbildade och inte lika lätta att impa på) ba: -Ooh! Se så smarta saker hon skriver. "Därtill behövs motivation" typ.
Imponerande? Ja.
Jag fyller år idag.


Udmaäning

Den här bloggaren har tydligen någon slags utmaning med folk jag aldrig sett eller hört talas om. Det spelar ingen större roll vilka de är, jag snor deras grej. Alltså, hur många/vilka ord är tillagda på era mobilers sms-ordlista. Detta kräver att man använder sig av ordigenkänningsfunktionen när man skriver sms. Det finns faktiskt de som inte gör det, som är så tekniskt handikappade att "de" tycker att det är lättare att skriva manuellt. Vilket ju naturligtvis bara är en dålig ursäkt för att "de" inte fattar hur det fungerar.
Min lista är som följer:
barnfri, cykelnyckeln, cannabiskonferens, ärmen, baspass, core, bangat, bastardbarn, Ann, besvikelse, aiga, bakis, Ä2, Ch!@@.@., augustos, 22", bajs, ankel, ankelmusklerna, friskis, dig/er, då, Du.;, Gv, haket, Hejhej, GV, gv, Hej, Hahaha, gåingen, Henån, iom, ist...fyllepyssel, Lingan, kvällsfika, Japp, Keso, jag.hej, jävla, långfärdsbuss, korsvägen, mpsfesten, oj,nu, moskort, östhjälpen, mkt, Mu, Mutti, morgonpigg, medelpass, majorna, obakis, Ooh, medel/puls, medel/pulspass, Morelius, Morèn, Orsa, Nanna, Never, mens, murre, Meck, msn, mobilen, morgonstund, skita, shoppa, shoppa/fika, shit, shoppat, sushi, skapet, Pushelina, Plösen, Penisen, spin, skivspin, spelmän, spexigt, pappi, spenat, stalkar, T-pot, Thea, year, wt-morsan

Jag hoppas att ni lusläser listan, för det säger en del om mig. En annan bloggutmaning kan ju vara att sedan utifrån dessa ord tolka skribenten.
Jag är som synes en komplex person med många strängar på mun lyra. Fritt fram för fler tolkningar samt frågor på detta.


En till tanke om skräckfilm, fast mer "skräckfilm"

Jag kan inte hjälpa det, jag har ju inte ens sett allihopa. Men jag tycker verkligen att folk som gillar Saw är dumma i huvudet och helt intelligensbefriade.

Hjälp mig

Är det sant att den lille killen i The Shining inte visste om att det var en skräckis han var med och spelade in. Innan filmen sändes på tv för några år sedan var det en filmperson (Orvar? Ronny? Sara K? Sara W? Fredrik? Gunnar- nä, inte Gunnar, det hade jag kommit ihåg, Emma?) som hävdade detta. Jag har tänkt på det sedan dess. Ja, inte dagligen, men ibland. Det blir dessuton oftare nu sen jag försöker lära Little T att säga redrum med liten röst. Hon kan vara lite lik honom, jag tror mest det är håret. Åh, om jag bara hade haft tvillingar. Vilken succe!


Kanske, kanske inte

När jag väl bloggar, ligger jag på ett snitt på två per gång. Det kan funka för att hålla vissa läsares intresse uppe.
Jag var på en konferens om cannabismissbruk idag. Tidigare har den gått av stapeln i Stockholm och förra hösten fick jag veta att jag var på tur att få åka dit (alla andra hade redan varit där, så de kunde typ inte neka mig). Då bestämde sig fucking länsstyrelsen för att Well, GBG ska inte vara sämre än the big Hufvudstad. Vi kan också ordna konferens. Så tji mitt betalda Stockholmsbesök med hotellvistelse.
Det bjöds på lurre och kaffe med dopp. Det är fina grejjer. När vi (vi var sex st från mitt jobb) satt och lunchade såg vi gammal patient gå mellan borden. En av våra riktiga gamla rävar. Vi hejade och började fundera på vad han gjorde där. Jo, minsann, hade han inte haft en riktigt bra plan förra gången han skrevs ut? Han skulle ju dit och dit och göra det och det. Det kanske fungerade, och han har hittat folk som tror på honom och vill satsa och blablabla... spekulerade vi vilt.
Efter lunchrasten gick alla tillbaka in till sina platser och det första som utannonseras är: Under pausen har det smugit omkring en individ som inte hade med konferensen att göra, och flera har blivit av med saker. Så kolla era väskor...osv.
Hah! Vi kände oss lite lurade.
Så jag sprang ikapp honom och brottade ner honom och ba: -Sluta vara en sån klysha! Du måste inte smyga omkring i kulisserna och sno saker bara för att du är en addict!
Och han tittade lesset på mig och jag såg en liten tår smyga sig ner för hans vindpinade kind när han sa: -Det är mitt liv, jag känner inte till något annat...
Jag höll om honom länge och hjälpte honom in i värmen. Väl inne gick vi in och han återlämnade de stulna persedlarna och sen sjöng vi We shall overcome och nu bor han på vår soffa. Han lagar jättegoda järpar.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0